I måndags var vi på dagis, för terminens utvecklingssamtal. Detta var nog första gången som vi verkligen kände att det gav något; de andra gångerna har pedagogerna varit för mesiga & kanske ogillat situationen.
Erik trivs både i stora & lilla gruppen. Han gillar de flesta; har ingen bästis; och de flesta gillar honom. Han leker ofta själv, men har inget emot om någon leker bredvid eller med samma sak (detta kan iakttas på barnkalas - han leker med någon först när de flesta har gått. Innan dess leker han bredvid). Hans intressen är allt & inget. Det finns mycket skoj att undersöka på torget, som magneter, kaplastavar & kulor.
Tyvärr är det en del barn som inte förstår Eriks språk. Istället för att fråga om han får vara med att leka, försöker han få uppmärksamhet genom att busa; kasta in löv t ex.
Pedagogerna ska försöka stärka honom, genom att uppmuntra att han pratar direkt till barnen & genom att upprepa det han säger. Vi ska ta med honom till BVC så att Ulrika får lyssna, för att kunna skicka en remiss till logopeden.
Erik är en glad kille som verkar trivas på förskolan.*
* Jo, det heter ju så, och helt klart lär de sig en hel del där. Nej, vi har aldrig tvivlat på det. Dagis är bara lättare att säga.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar