Runt tre inatt kom Erik överkrypande till vår säng, med kudden under armen! Ha, ha, stackarn fick inte kudde förrän vi byggde om sängen, så nu tar han väl igen det.
När Erik "pratar" i telefonen, ler han med hela ansiktet, men säger inte ett ljud. I förrförra veckan skrek han faktiskt något ljud till mig, men det är det närmsta ljud/tal han har kommit i telefonluren.
Vi var på Mykonos & åt idag, vilket gick bra till en början. Sen tyckte Erik att det blev tråkigt (vilket jag förstår), men han höll sig rätt lugn & tyst trots allt. Förra gången vi var där, gillade han Kalamari jättemycket, idag sa han "nej, nej, nej" när vi försökte truga i honom en bit. Ja, vi förstod till slut vad han menade.
Vissa dagar känns det som att Erik gör av med all sin glädje & positiva energi på dagis, för att bli trött, kinkig & grinig när han kommer hem. Som tur är gäller det inte alla dagar & Erik är ändå rätt lätthanterlig även när han kinkar & grinar. Avled uppmärksamheten med bus, så glömmer han varför han blev sur. Det funkar 9 gånger av 10.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar